Leva livet > Reseberättelser > Asien > Sri Lanka: Pärlan i Indiska oceanen
jul 2024Asien

Sri Lanka: Pärlan i Indiska oceanen

Men det är inte bara en pärla, det finns en hel skattkista i Sri Lanka. Listan är oändlig - grönskan, blommorna, bergen, teodlingarna, havet, stränderna, surfingen, maten, frukten. Allt detta toppat med det leende folket. De vänliga singaleserna, tamilerna och hinduerna.Vill man leva billigt är det möjligt i detta land. Vill man leva lyxigt finns också det alternativet. Vill man se ett varierande landskap så tar man tåget och reser runt i landet. Eller bokar en tuktuk med chaufför som tar dig precis dit du vill.

Jag har besökt Sri lanka flera gånger och har där fått många vänner. En av dessa vänner har en syster som skulle gifta sig och undrade om jag ville komma dit till bröllopet. Jag tackade naturligtvis ja och började söka en biljett till överkomligt pris. Jag reste med Qatar Airways. Det var en kort mellanlandning i Doha och därefter vidare färd till Colombo. Jag flög reguljärt eftersom jag skulle stanna en månad.

Min vän mötte mig och vi åkte tåg till Kaluthra där jag skulle bo hos några vänner. Dom hade förberett min ankomst med en stor Sverigeflagga som hängde utanför huset och där inne strömmade, Du gamla du fria, ur högtalarna. Det var en mycket overklig upplevelse.

2 dagar senare var det dags för bröllop. Lokal hade hyrts på ett hotell vid en flod. Lokalen var smyckad med blommor och vackra arrangemang. Bruden, hennes familj, släkt och vänner var på plats och efter en stund kom brudgum tillsammans med sin familj, släkt och vänner. Brudparet bar naturligtvis vackra kläder och så även gästerna, många hade färggranna saris. 

Det är många ritualer vid ett buddistiskt bröllop till exempel att man binder ihop två av parets fingrar och häller vatten över från en liten vattenkanna. En kokosnöt krossas. Gästerna räcker fram betelblad till paret. Maten som serveras är delikat och riklig. Det är ris, kött, fisk och grönsaker som serveras ur stora kantiner. Gästerna är både många och hungriga. Till efterrätt serveras olika sötsaker och därefter är det disco. 2 Fotografer har dokumenterat allt och en del bilder skrivs ut direkt och delas ut till gästerna. Alla ville bli fotade tillsammans med brudparet. 

I älven utanför passerar båtar som är fullastade med sand, jag undrar varför. Min vän berättar att det hämtas sand från flodbotten med hinkar via fridykning. Jag tror inte mina öron. Älven är väldigt djup.

Efter 2 dagar är det brudgummens familj som ordnar fest. Jag har lånat en sari och får hjälp med att ta på den. Det är mycket komplicerat. Vi åker buss till festen. När vi anländer vräker regnet ner och vi avvaktar i bussen. Men inser att det inte kommer att sluta så karlarna eskorterar oss med paraply en och en in i lokalen. Alla är återigen mycket vackra i nya kreationer. De flesta kvinnorna har återigen besökt en beauty saloon för en professionell makeup. Mat och dryck serveras och fotograferna knäpper flitigt. Festen pågår även denna gång i många timmar och efter ett flitigt dansande är det dags att återvända hem.

Senare under min vistelse i Sri lanka tar vi ett tåg till Ella. Att åka tåg i landet är en upplevelse. Landskapet är väldigt varierande och speciellt denna resa till Ella är känd. Alla gillar Ella, lokalbefolkningen för att det är svalare där och turisterna för att det är så vackert. Eftersom många turister åker dit är allt mycket dyrare. Men det är värt ett besök för det är verkligen vackert. Men tyvärr är det regnperiod så vi stannar bara en natt. När det regnar är det inga små korta skurar utan ordentliga och långvariga regn. Jag fick även göra en ny bekantskap där, små svarta iglar som sög fast sig på fötterna. Vi åkte buss därifrån och fick göra många byten innan vi återkom till Kaluthra. Mina vänner blev förvånade när vi återkom så snabbt men förstod oss när vi berättade om våra upplevelser.

Jag hade även nöjet att få resa till andra sidan ön. Till Akkaraipattu, där några av mina muslimska vänner bor. Jag åkte bil med en bekant. Vi åkte på förmiddagen och anlände på kvällen. Vi gjorde många stopp på vägen för både mat och fika. I Sri Lanka är allt gott. Fisken, köttet, grönsakerna, frukten, dryckerna. Man kan äta vid ett litet stånd vid vägen och maten är underbart god. Jag var lite skeptiskt i början men insåg att snabbt att maten som lagas även på det allra enklaste stället är jättegod. Jag har aldrig blivi sjuk där. 

I Akkaraipattu var det också mycket regnande men jätteroligt att träffa alla vänner och att se hur barnen vuxit. Det hade gått 4 år sen jag sist var där. Ett av barnen var 6 år nu och hade börjat skolan. Hon kunde både prata, läsa samt skriva engelska trots att deras språk är tamil. Beundransvärt. Hennes ryggsäck var tung av böcker som hon använde i skolan. Imponerande!

Alla barnen kan prata engelska. Tyvärr är det bara några vuxna som kan det. Men med barnen som tolk går det ändå bra att förstå varandra.

Jag lämnade Akkaraipattu med buss en kväll. Resan till Colombo tar hela natten. Det var bara lokalbefolkning och jag i den fullsatta bussen. Så när en elefant går över vägen framför bussen är det bara jag som reagerar. KOLLA, en elefant!! Det finns en hel del vilda elefanter i Sri lanka. Och i Pinnawalla tar dom hand om övergivna elefantungar. (Ligger en bit utanför Colombo. Väl värt ett besök).

I Colombo stannar jag några dagar på ett litet, enkelt, billigt hotell vid Mount Lavinia Beach. Där finns en underbar strand för sol och bad. Där finns även fiskebåtar och att se på när karlarna arbetar är mycket intressant. De ror ut och lägger ett nät som sen dras in till land från båda sidorna. Det är mycket stora nät och de arbetar i timmar med att dra in näten. Har de tur är det mycket fisk men alltför ofta är det en mindre fångst. Det är många som arbetar med samma nät så det gäller att dom får en stor fångst att sälja. Uppköpare kommer till stranden och köper direkt av karlarna. Sen börjar proceduren om igen med att lägga ut näten och ett hopp om en större fångst. 

På stranden finns många små serveringar så det är inget problem om man blir hungrig. Det finns att beställa både mat och dryck. Till exempel färskpressad mango, vattenmelon, banan mm mm. Allt är gott även den inhemska ölen, Lion. Maten är obeskrivligt god och portionerna rejäla.

När jag återvänder till Kaluthra vill jag fara och se när dom tar upp sand från flodens botten. Kan det verkligen vara sant… Vi åker mc och letar uppefter floden. Vi hittar karlarna som jobbar för fullt. De fridyker upp till 30 meter och tar upp hinkar med sand. Sanden används bland annat till husbyggen.

Allt har ett slut, så även denna resa. Det nygifta paret skjutsar mig till flygplatsen efter en trevlig middag i deras hem. Jag vinkar adjö och påbörjar min resa hemåt. Jag längtar redan till mitt nästa besök på pärlan i Indiska Oceanen.

200708 | Eleonor Idenfors