Pia i det heliga landet Israel

Senaste gången var på nittiotalet. Den gången bodde vi i Eilat vid Röda havet. Denna gång blev Tel Aviv vår destination.  

Det har gått nästan tjugofem år och skillnaden var märkbar. Inte minst har antalet turister ökat markant. 

Vår utgångspunkt var som sagt Tel Aviv, en stor stad vid Medelhavskusten och Israels näst största stad. Staden är bland annat känd för sin långa strandpromenad som är drygt en mil lång. 

Tel Aviv är omnämnd som en av världens dyraste städer och det tror jag stämmer. Allt var dyrt, så väskan vägde ungefär lika mycket på hemresan som när jag flög ut. Några större inköp blev det inte.

Tel Aviv visade sig vara en mycket trevlig stad. Staden är känd som ”en stad som aldrig sover”.

Längst strandpromenaden var det alltid fullt med aktiviteter. Många cyklade, andra for fram på elsparkcyklar, man joggade, andra promenerade. På sabbaten, dvs på lördagen var det folkdans för alla hågade. Massor av par dansade på en avsedd plats till israelisk musik. De utförde komplicerade danser i timme efter timme. Mycket fascinerande att se på. 

Restauranger och caféer fanns det gott om.  Följde man den långa strandpromenaden söderut hamnade man i Jaffa, som är en av världens allra äldsta städer. Speciellt hamnen är väl värd ett besök.

Tel Aviv ligger på bekvämt avstånd till både Jerusalem och Betlehem samt till Döda havet. 

Vi bokade en busstur till dessa ställen och for iväg en tidig morgon med spänd förväntan. 

Första besöket var i Betlehem som ligger på Västbanken. Där besökte vi Födelsekyrkan. För att ta sig in i den måste man nästan vika sig dubbel. Öppningen är låg, detta beroende på att korsfararna inte ville att fienden skulle kunna rida in i kyrkan. Senare lär turkarna har gjort den ännu mindre. Väl inne i kyrkan pågick en gudstjänst i den grekisk-ortodoxa delen. Även den katolska samt den armenisk-ortodoxa kyrkan är representerad.

En trappa leder ner till grottan där Jesus enligt legenden föddes. När jag besökte kyrkan på nittiotalet fick man komma ner där, men nu var det stängt för turister, vilket ju var en missräkning. Varför fick vi inte besked om. 

En höjdpunkt var istället när vår guide sjöng för oss på arameiska, som lär ha varit det språk Jesus talade. Det kändes mäktigt i den miljön. 

Efter en kopp te och en baklava fortsatte turen till Den heliga staden. Denna staden är helig för tre stora världsreligioner, kristendomen, judendomen och islam. Detta märks tydligt om inte annat så på antalet besökare. 

Det känns mäktigt att vandra runt i dessa gränder i gamla staden som genom historien upplevt så mycket.  Vi tillbringade en stund vid Klagomuren, beskådade Klippdomen och Al Aqsa mosken på håll. 

Turen fortsatte sedan till Döda havet. Många var de som ville testa att flyta i det salta vattnet eller kleta in sig i den undergörande leran. Man kunde också bara sitta i en stol och betrakta det hela och njuta av utsikten över sjön till Jordanien samtidigt som solen höll på att gå ner.

Utöver många fantastiska intryck njöt vi av ett behagligt klimat, långt från regn och blåst hemma i Sverige.